Efter två hektiska pluggveckor har jag nu äntligen möjligheten att åter igen göra en sammanfattning av centrala tankar och budskap i en bok. Denna gång har jag läst Jim Collins ‘Good To Great’ som är resultatet av en omfattande studie Jim Collins och hans kollegor genomförde i syfte att kartlägga vad det är som gör att vissa företag går från ett mediokert till ett väldigt framgångsrikt stadium.

‘Good To Great‘ baseras på jämförelsestudier mellan en mängd mer och mindre kända företag (Abbott vs. Upjohn, Gilette vs. Warner-Lambert, Walgreens vs. Eckerd etc.). Utifrån dessa jämförelsestudier har Jim Collins och hans kollegor identifierat en mängd principer och områden som utmärker företag som lämnat det mediokra stadiumet bakom sig och blivit framgångsrika:

• Nivå 5-ledarskap
• Först vem… sen vad
• Inse sanningens allvar (men tappa aldrig tron på företaget)
• Igelkottprincipen
• En organisationskultur präglad av disciplin
• Teknologiacceleratorer
• Svänghjulet och domedagssnurran

Nivå 5-ledarskap

Med nivå 5-ledarskap avser Jim Collins och hans kollegor ett ledarskap som präglas av en mix av en personlig ödmjukhet och en professionell vilja. Nivå 5-ledare drivs först och främst av målet att bygga och utveckla framgångsrika företag som kommer att leva vidare i generationer och dessa ledare är bekväma med idéen att de flesta människor inte kommer att kunna spåra grunden till framgångarna tillbaka till deras arbete.

Som motsats till denna typ av ledarskap fann Jim och hans kollegor att ledare i de mediokra jämförelseföretagen snarare fokuserade mer på sitt eget rykte och sina egna framgångar framför företagets framtida framgångar.

Först vem… sen vad

Huvudpoängen med resonemanget ”först vem… sen vad” är att fokusera på att attrahera rätt människor och att göra sig av med fel människor före man funderar på vart man skall leda företaget. I de framgångsrika företagen i studien följde man detta förfarande medan man i de mindre lyckade företagen fokuserade på att ta reda på vart man skulle styra företaget och därefter hitta människor som matchade denna nya strategi.

Rätt människor kommer att göra de rätta sakerna och leverera de bästa resultaten medan fel människor kommer att hindra de rätta människornas arbete och framgångar. Detta fenomen har även Tore skrivit kort om i sitt blogginlägg ‘Genväg för att få anställda som trivs’.

People are not your most important asset. The right people are.
— Jim Collins, Good To Great

I studien kom Jim Collins och hans kollegor även underfund med att de framgångsrika företagen la större vikt vid personliga egenskaper framför utbildning, kunskaper eller erfarenheter när man anställde nya människor. Varför? Kunskaper kan läras ut medan karaktärsdrag, personliga egenskaper, intelligens, arbetsmoral och passion är faktorer som är en del av en människas identitet.

Inse sanningens allvar (men tappa aldrig tron på företaget)

De framgångsrika företagen i studien insåg sanningens allvar och kom underfund med att det fanns problemområden att arbeta med. Samtidigt lät man dock inte dessa problemområden styra in företaget på en pessimistisk väg utan man var klar över att företaget hade stora möjligheter att utvecklas till det bättre.

För att kunna inse sanningens allvar kom Jim och hans kollegor underfund med att de framgångsrika företagen i studien hade utformat alla eller många av mekanismerna nedan:

• Led med frågor, inte svar – Det är svårt att veta exakt vart man skall börja och för att nå de bästa insikterna behövs det att frågor ställs.
• Skapa dialog och debatt, inte tvång – Låt diskussioner och debatt styra företagets väg och låt inte några utvalda individer tvinga andra att följa deras idéer.
• Undersök, men ge inte någon skulden – undersök företagets problemområden och gå på djupet, men ge inte någon avdelning eller någon personligen skulden för ett specifikt problem.
• Bygg en alarmmekanism – information som inte får förbises skall snabbt och enkelt kunna spridas genom organisationen.

Igelkottprincipen

Igelkottprincipen baseras på en antik grekisk historia vars sensmoral är att en räv kan många ting men att en igelkott enbart kan en sak som den gör riktigt bra. Räven formulerar och testar taktik efter taktik men i slutändan hjälper inga sluga taktiker när igelkotten gör det den är bra på – nämligen att rulla ihop sig och skydda sig med sina taggar.

Jim Collins och hans kollegor fann att de framgångsrika företagen följde igelkottens exempel: man fokuserade på en sak och denna sak gjorde man riktigt bra. Utifrån denna upptäckt formulerade de en modell som består av tre områden och som benämns ‘Three Circles of the Hedgehog Concept’ (igelkottprincipens tre cirklar).

Igelkottprincipens tre cirklar

Jim Collins fann att de mest framgångsrika företagen i studien hade lyckats med att kombinera passion och drivkraft, potential till att bli marknadsledande och en genomtänkt strategi för att nå kontinuerlig tillväxt (det svarta området i modellen).

1. Vad du är djupt passionerad av – De framgångsrika företagen fokuserade på aktiviteter som de var passionerade av. Idén är inte att stimulera passion utan snarare att identifiera det du är passionerad av.
2. Vad du kan bli bäst i världen på (och lika viktigt, vad du inte kan bli bäst i världen på) – Bara för att du besitter en viss spetskompetens betyder inte detta att du kan bli bäst i världen på ditt område. Likaså kan du kanske vara bäst på något som du för tillfället inte arbetar med.
3. Vad som driver din ekonomiska motor – Alla framgångsrika företag i studien hade örnkoll på hur man på mest effektiva sätt genererade starka kassaflöden och kontinuerlig lönsamhet.

En organisationskultur präglad av disciplin

Jim Collins och hans kollegor fan även att de mest framgångsrika företagen i studien hade utvecklat en organisationskultur präglad av disciplin. Utifrån denna upptäckt formulerade man sedan riktlinjer för hur man bör gå tillväga för att utveckla denna disciplinerade organisationskultur:

1. Bygg kulturen runt idén ‘frihet under ansvar’.
2. Stärk denna kultur genom att aktivt anställa självsdisciplinerade individer som är villiga att pusha sig själva ett steg längre för att kunna genomföra sina åtaganden.
3. Blanda inte ihop en kultur präglad av disciplin med en tyrannisk disciplinär.
4. Följ igelkottprincipen stenhårt och gör denna till en del av organisationskulturen.

Teknologiacceleratorer

En annan viktig upptäckt i jämförelsestudien var att de framgångsrika företagen tenderade att se teknik som en accelerator medan många mediokra företag såg teknik som den slutgiltiga lösningen. De framgångsrika företagen undvek aktivt de senaste trenderna och satsade enbart på välbeprövad teknik. Vidare fokuserade de framgångsrika företagen enbart på teknologi som matchade företagets strategiska inriktning.

How a company reacts to technological change is a good indicator of its inner drive for greatness versus mediocrity. Great companies respond with thoughtfulness and creativity, driven by a compulsion to turn unrealized potential into results; mediocre companies react and lurch about, motivated by fear of being left behind.
— Jim Collins, Good To Great

Svänghjulet och domedagssnurran

Ett annat viktigt fenomen Jim Collins och hans kollegor upptäckte i studien var att det inte fanns något ‘mirakeltillfälle’ då mediokra företag förvandlades till framgångsrika företag. Vägen från medelmåttighet till framgång var istället lång och snårig. Jim liknade denna väg med ett svänghjul där man varje dag snurrade på svänghjulet (man gjorde aktivt små förändringsåtgärder). Efter år av aktivt snurrande började så småningom hjulet snurra av sig självt, och det snurrade snabbare och snabbare. Detta kan liknas vid att de små åtgärderna gav resultat och att de positiva resultaten ledde till ett ännu mer motiverat förändringsarbete.

Som motsats till svänghjulet fastnade ofta de medelmåttiga företagen i något som Jim och hans kollegor benämnde ‘domedagssnurran’. Domedagssnurran fungerade som svänghjulet fast i motsatt riktning: dåliga resultat ledde till låg motivation, vilket ledde till sämre resultat vilket ledde till ännu mindre motvation och momentum… och så vidare.

Som situationen är just nu pluggar jag heltid till ekonom, har ett löpande konsultuppdrag á 16h i veckan och återstoden lägger jag ner på en kombination av att utveckla Contentsate, att blogga och livet i övrigt (träning, kompisar, etc.). Jag har runt en månad kvar på min nuvarande termin, sen har jag runt 3 månaders ledighet från plugget. Det är just dessa 3 månader jag sitter och funderar över hur jag bäst skall spendera.

Att fortsätta som vanligt

Med att fortsätta som vanligt menar jag att under tremånadersperioden fortsätta som jag gör nu, dvs. att enbart jobba 16h i veckan med konsultarbeten och att lägga ner resterande tid på att utveckla Contentsate. Den stora fördelen med detta är att fokus läggs på produktutveckling och inte konsultverksamhet.

Nackdelen med detta upplägg är jag får fortsätta att arbeta helt själv då jag inte har kapital nog till att betala någon annans lön. Kör jag på det här spåret (även efter tremånadersperioden) kommer jag troligtvis kunna anställa först när en produkt blir lönsam vilket kan ta en hel del tid. Att jag är intresserad av att anställa beror på att jag tror att det blir roligare och mer givande att arbeta med de produkter som utvecklas samt att slutresultatet troligtvis blir bättre.

Den stora fördelen med detta vägval är som jag tidigare nämnt att fokuset läggs på produktutveckling. Paul Graham har skrivit en väldigt intressant artikel som behandlar problematiken med att finansiera en startup i sin artikel ‘How to Fund a Startup‘. I artikeln diskuterar Paul möjligheten till att finansiera sin startup genom att initialt bedriva konsultverksamhet och kommer fram till att konsultande till en viss mån kan vara bra för att minimera finansiellt risktagande. På lång sikt tycker dock Paul att konsultverksamhet kan få en förödande effekt då man fokuserar mer på sina uppdragsgivare än den produkt man utvecklar, ett fenomen som jag är mycket väl bekant med. Under de två år som jag konsultat för att kunna skaffa kapital till mina idéer har jag egentligen inte kommit någonvart förrän nu.

Consulting is where product companies go to die. So starting as a consulting company is like starting out in the grave and trying to work your way up into the world of the living.
— Paul Graham

Att ta in fler konsultuppdrag

Det andra vägvalet innebär att jag aktivt letar efter och tar på mig fler konsultuppdrag så att jag på sikt kan anställa en person. Som jag tidigare skrev tror jag att det blir roligare och mer givande att arbeta med en annan person framför att arbeta helt själv som jag gör just nu.

Om både jag och personen jag anställer jobbar 50% med uppdrag och 50% med att utveckla våra
produkter tror jag att man på lång sikt hade kunnat nå en högre produktivitet jämfört med det första alternativet, dvs. att fortsätta på samma bana som jag gör just nu.

Det problematiska är att jag initialt nästintill helt får lägga ner utveckling av egna produkter för att ringa, träffa och kommunicera med potentiella kunder. Detta kan leda till att man förlorar fokus och att de produkter man väl börjat utveckla kommer i glömska. En annan problematisk aspekt är att det kanske inte är så lätt att allokera 50% av tiden på konsultarbeten och 50% på egenutveckling utan att man snarare kanske lägger ner mer tid på konsultarbeten framför de egna produkterna.

Vägval

Jag kan inte riktigt bestämma mig vilken av vägarna beskrivna ovan jag skall följa, ibland känner jag att den ena är mer rätt än den andra, andra dagar vice versa. Jag tror dock det är viktigt att jag bestämmer mig för en väg och inte gör något halvdant.

Om du hade varit i min situation, vad hade du gjort?

The purpose of life is a life of purpose.
— Robert Eugene Byrne

En av de absolut viktigaste frågorna man bör ställa sig själv är Varför? Varför finns mitt företag? Varför finns jag? För att lära mig mer om varför ett syfte är så pass viktigt för ett företags framgångar har jag de senaste dagarna läst Nikos Mourkogiannis ‘Purpose – The Starting Point of Great Companies‘.

Nikos Mourkogiannis vill i ‘Purpose‘ framhäva att ett syfte är det som skiljer agnarna från vetet – det som skiljer framgångsrika företag från medelmåttliga. Alla framgångsrika företag har en gemensam nämnare: de har ett ett utpräglat syfte som genomsyrar hela verksamheten och visar företaget vägen till framgångar.

Vad är egentligen ett syfte?

Enligt Nikos finns det sex faktorer som identifierar ett syfte:

1. Ett syfte baseras på moraliskt väletablerade idéer och normer. För att bygga ett företag som håller i längden, måste det baseras på idéer som funnits länge och är långsiktigt hållbara.
2. Ett syfte uppmuntrar konkurrensanda och moral: syftet överlappar de båda områdena.
3. Ett syfte relaterar människor till planer och ledare till sina medarbetare.
4. Ett syfte kan inte väljas snabbt eller trollas fram från tomma intet; det måste upptäckas vilket i sig kan ta tid eller en hel del trial and error.
5. Ett syfte är en fråga om ett företags liv eller död. Dess närvaro kan förändra ett företag och dess avsaknad kan förstöra en verksamhet. Som ett resultat av detta är ett syfte värt mer än något annat.
6. Slutligen är ett syfte en paradox. Det kommer att öka intäkterna – men enbart om det efterföljs för syftets skull och inte för att tjäna pengar. Ett klart syfte kommer vidare att öka medarbetarnas moral, bygga företagets varumärke och hjälpa till att utforma företagets strategi – men det får aldrig reduceras till ett simpelt verktyg. Det är denna dualitet som gör att ett syfte är svårt att identifiera och nyttja – och det är även därför ett syfte är så viktigt.

Simple, clear purpose and principles give rise to complex and intelligent behavior. Complex rules and regulations give rise to simple and stupid behavior.
— Dee Hock

Hur märker man att ett företag saknar ett syfte?

Nikos presenterar följande indikationer på att ett företag saknar ett syfte:

1. Det verkar finnas problem med moralen i företaget – företaget är dystert, de anställda saknar energi och passion och kreativet är en bristvara. Denna dysterhet återföljs ofta av en känsla hos de anställda att ledningen inte kan eller vill ‘walk the talk’ – det vill säga att ledningen inte riktigt tror på vad de själva säger.
2. Det finns behov av en ny strategi. Ibland betyder det här att det finns ett behov för en helt ny inriktning, ibland enbart ett behov av att uppskatta om man är på rätt väg eller ej eller ibland enbart ett behov av att återupptäcka kärnpunkterna i den nuvarande strategin.
3. Det är problematiskt att implementera strategin. Problemområdena har identifierats och åtgärdsplanen utvecklats – trots detta lyser handling, eller rättare sagt – rätt sorts handling, med sin frånvaro.
4. Det finns problem med företagets image. Hur mycket ledningen än lägger vikt på att integritet är en kärnvärdering och oavsett intensiva insatser från företagets PR-avdelning så fortsätter tidningar och media att rapportera om skandaler och incidenter som ger företaget dålig publicitet.
5. Det finns en möjlighet till en ny inriktning – möjligtvis har en ny styrelse eller verkställande direktör utsetts vilket skapar förväntningar på att företaget skall återupptäcka sin väg, hitta tillbaka till sina rötter eller finna en ny väg.
6. En omväldande strukturförändring sker – typiskt sett i form av en fusion eller i form av ett förvärv – som ställer krav på en utvärdering av företagets strategi och vilken väg man är på väg att ta.

Your work is to discover your work and then with all your heart to give yourself to it.
— Buddha

Hur märker man att ett företag har ett syfte?

För att avgöra om ett företag har ett utpräglat syfte föreslår Nikos att man kan se spår av detta i form av:

1. Det är kul och givande att arbeta för företaget – den kollektiva moralen i företaget är hög.
2. Företaget är en stor innovatör – det introducerar nya idéer och genomför dem kraftfullt.
3. Det är svårt att konkurrera med företaget – man ger aldrig upp.
4. Företaget är ett föredöme – man står för värderingar och handlingar som är värda att eftersträva.

Fyra typer av syfte

I boken identifierar Nikos de fyra vanligast förekommande typerna av syfte:

• Att utforska.
• Att överträffa.
• Att hjälpa.
• Att åstadkomma och uträtta.

Utforskande

Utforskande innefattar en förkärlek för det nya och det innovativa – man söker hela tiden efter nya äventyr – nya marknader, nya affärsområden och nya produkter.

Överträfflighet

Överträfflighet förutsätter standarder och ett fokus på att aldrig sluta att överträffa sig själv. Företag som fokuserar på överträfflighet tenderar att tacka nej till uppdrag och nya kunder om dessa tämjer på företagets kvalitetsstandarder.

Altruism

Altruism är den ledande faktorn bakom politiska rörelser, välgörenhetsorganisationer och ett helt spektrum av företag som enbart finns för att hjälpa och stå till service för sina kunder. Altruism kan identifieras när företag tar personlig service ett steg längre än vad som egentligen formellt krävs, när företag har som målsättning att erbjuda sina kunder de lägsta priserna och/eller den bästa servicen samt när företag har som målsättning att förbättra eller att rädda människors liv.

Hjältemod

Hjältemod, behovet och viljan att uträtta och åstadkomma, är den drivande kraften hos många av dagens ledande företag. Bill Gates plan att få in Windows på varje dator i världen är ett exempel på detta behov av att åstadkomma och uträtta.

What man actually needs is not a tensionless state but rather the striving and struggling for some goal worthy of him. What he needs is not the discharge of tension at any cost, but the call of a potential meaning waiting to be fulfilled by him.
— Victor Frankl

Hur man upptäcker sitt företags syfte

För att kunna upptäcka vilket syfte ens företag har och för att kunna utveckla strategier som stödjer detta syfte har Nikos utvecklat ett ramverk bestående av 10 delar. Detta ramverk är inriktat på större företag men genom lite anpassningar och förändringar är det även applicerbart på mindre företag.

1. Utvärdera företagets strategi

Startpunkten för att identifiera företagets syfte är företagets nuvarande strategi. Strategin bestämmer inte syftet, däremot är det en guide till det underförstådda, ibland rentav omedvetna, syfte som styr den nuvarande ledningen.

Så vad är ditt företags strategi? Marknadsdominans? (Det skulle föreslå att företaget har ett heroiskt syfte.) Att vara först med nya innovationer? (Det skulle föreslå att företaget har ett utforskande syfte.) Bättre service till lägre priser? (Det skulle föreslå att företaget har ett altruistiskt syfte.) Eller att ta ett mycket högre pris för distinkta varor och tjänster? (Det skulle föreslå att företaget har ett syfte att överträffa andra företag.)

2. Identifiera implikationerna

Identifiera vilka implikationer den nuvarande strategin samt den nuvarande ledningen kan ha på processen att identifiera företagets syfte. Vilka problem respektive styrkor kan den nuvarande strategin tillföra företagets potentiella syfte? Vilka nyckelaktörer måste vara med i arbetet med att ta fram ett syfte?

3. Identifiera och förstå dina egna moraliska idéer

Som en ledare av ditt företag blir du en viktig och central del i att identifiera och utveckla ditt företags syfte. Du kommer troligtvis att bli en levande symbol för det syfte du utvecklat och därför är det viktigt att dina värderingar överensstämmer med de värderingar som är centrala för syftet.

Det du bör göra är att ställa dig ett par frågor:

• Vad vill du personligen få ut av din karriär/ditt arbete?
  1. Äventyr.
  2. Självförverkligande.
  3. Glädje.
  4. Bedrifter.
• Vad strävar du efter i din karriär/ditt arbete?
  1. Att vara innovativ.
  2. Att briljera.
  3. Att vara god och göra gott för sig.
  4. Att vara effektiv.
• Vad är den viktigaste personliga kvaliteten inom företagsamhet och affärer enligt dig?
  1. Att vara konsistent.
  2. Att ha självdisciplin.
  3. Att ha empati.
  4. Att ha viljekraft.

Om du får flest ettor tenderar du att ha ett utforskarperspektiv, om du får flest tvåor strävar du efter att briljera, om du får flest treor tenderar du att ha ett humanistiskt altruistiskt perspektiv och om får flest fyror dras du till heroism och en strävan efter effektivitet och bedrifter.

4. Förstå företagets traditioner

Ditt företag kan vinna mycket på att analysera hur företaget såg ut i ett tidigare skede. Vilka idéer har tidigare styrt företaget? Vad var grundarnas vision? Genom att identifiera gamla och värdefulla värderingar, traditioner och handlingsmönster och inkorporera dessa kan dagens företag lägga en viktig grund för det syfte man ämnar att finna.

5. Intervjua ledningen – identifiera och förstå deras moraliska idéer

Diskutera med ledningen om vad de anser är företagets syfte och vad som strategiskt sätt är viktigt för dem. Vad avslöjar de för preferenser? Vilken väg vill de att företaget tar?

6. Identifiera och förstå intressenters och anställdas moraliska idéer

Diskutera med medarbetarna och företagets intressenter – vad har de för värderingar, normer och idéer? Matchar dessa det syfte vi håller på att identifiera? Matchar de företagets strategi?

7. Identifiera företagets syfte

Med utgångspunkt i den insamlade datan är det nu dags att analysera och upptäcka ett syfte som matchar företagets styrkor och svagheter samt strategiska inriktning. Det är även lämpligt i detta skede att identifiera eventuella förändringar som måste ske: någon från ledningen som inte stödjer syftet kanske måste gå, vissa anställda kanske måste sluta då de inte tror på företagets nya inriktning och/eller att tillgångar som inte längre ses som styrkor säljs av.

8. Skapa mätvärden

När ett syfte identifierats är nästa steg att ta fram lämpliga mätvärden och modeller för att kunna avgöra om det nya syftet bär frukt eller ej. Ett syfte är tämligen abstrakt och kvalitativt så det kan i en viss mån vara relativt svårt att kvantifiera detta. Trots dessa svårigheter bör man försöka att identifiera konkreta mätpunkter (t.ex. ökad omsättning, fler säljleads etc.) och koppla detta till ett belöningssystem för ledningen.

9. Testa syftet och strategin

Med utgångspunkt från de mätvärden som togs fram i punkt 8 gäller det att verifiera att man är på rätt väg för att uppfylla sitt syfte. I denna fas identifierar man modeller som har sin utgångspunkt i mätvärdena och testar olika handlingar och ser hur dessa leder mot ett uppfyllande av företagets syfte.

10. Beslut

Slutgiltigen måste ledningen ta sig an syftet och genomföra de förändringar som krävs för att inkorporera syftet i verksamheten. Vidare bör man lansera en kampanj som beskriver det syfte man eftersträvar och varför det är så pass viktigt – det är kritiskt viktigt att alla företagets interna och externa intressenter vet vilket syfte man strävar efter och varför.

The harder the conflict, the more glorious the triumph. What we obtain too cheap, we esteem too lightly; it is dearness only that gives everything its value. I love the man that can smile in trouble, that can gather strength from distress and grow brave by reflection. ‘Tis the business of little minds to shrink; but he whose heart is firm, and whose conscience approves his conduct, will pursue his principles unto death.
— Thomas Paine

Syftet med Agiley AB

Jag har sedan första dagen jag startade Agiley AB haft en väldigt stark känsla om vart jag vill leda företaget och Nikos ramverk har hjälpt mig att bekräfta att jag är på rätt väg. Syftet med mitt egna liv är att göra en skillnad och att hjälpa människor. Agileys syfte överensstämmer som förväntat med mina egna värderingar och det jag ämnar att göra med Agiley är att hjälpa människor att använda internet på ett smartare och enklare sätt, dvs. en altruistisk inriktning. Givetvis är processen med att identifiera företagets syfte och strategi iterativ, så syftet kommer att finjusteras och anpassas i takt med att förutsättningar förändras.

Att tjäna pengar har aldrig varit ett syfte för mig och det kommer aldrig att bli det. Jag tror starkt på att det alla företag bör fokusera på är att skapa värde – värde för medarbetare, kunder, leverantörer, aktieägare och andra intressenter. Värde skapas av glädje, passion och drivkraft och för att ge möjlighet till dessa kreativa krafter är pengar inte den rätta katalysatorn. Gör det du älskar att göra och då kommer värde och pengar följa därefter – ett faktum som killarna på Disruptive även kommit underfund med.

Do what you love and the money will follow.
— Marsha Sinetar

A journey of a thousand miles begins with a single step.
— Lao Tzu, kinesisk filosof

Hur skapar och utvecklar man framgångsrika företag? Vad är det som gör att vissa lyckas där andra har misslyckats?

Det här är frågor som jag grubblat över sedan jag startade mitt första företag för 3 år sedan. Hur skall jag egentligen gå till väga för att utveckla mitt lilla anonyma konsultbolag till ett framgångsrikt företag?

Syftet med den här bloggen är att dela med mig av mina tankar, mina idéer och de resultat jag finner i mina försök att identifiera vad som egentligen krävs för att skapa och utveckla ett framgångsrikt företag. Att jag gör detta i bloggformat känner jag är ett måste då det ger mig en möjlighet att få respons på mina idéer och mina tankar.

För att finna de svar jag söker kommer jag att bedriva intensiva självstudier i affärsutveckling, entreprenörskap, marknadsföring, försäljning och psykologi. Sist jag gick i de här tankarna köpte jag runt 145 böcker (se bilderna till höger). Att ta del av och att ta åt sig av den kunskap som förmedlas i dessa böcker, podcasts och artiklar blir det första viktiga steg jag måste ta för att utveckla Agiley AB från ett anonymt konsultföretag till ett framgångsföretag. Utöver självstudierna och att praktiskt applicera de kunskaper jag förvärvat, kommer jag även aktivt att leta efter en eller flera mentorer som kan agera bollplank samt bistå med praktisk erfarenhet.

Jag är väldigt intresserad av att lära mig nya saker och att kunna angripa problem utifrån nya perspektiv, så om du själv läser böcker om affärsutveckling, entreprenörskap, marknadsföring, försäljning, psykologi m.m så hade jag verkligen uppskattat om du kunde lämna en kommentar med de böcker du rekommenderar eller skicka ett mail med din lista till sebastian [at] agiley.se.